Är det verkligen torsdag?

Som nästan alltid somnar jag om då Mathias kliver upp. Efter att han gått till jobbet, det är då mina mardrömmar kommer.

Imorse drömde jag först att jag, Mathias, Mathilda och Anton for och hälsade på Kenneth nere i Skåne. Det behövdes handlas och vi var tvungen till att gå till en speciell affär. Den låg långt inne i skogen.

Eftersom Mathias och Mathilda inte träffat sin morfar på väldigt länge fick jag och Anton gå för vi hade inget med dem andra att göra. Så länge vi gick på den breda stigen gick det bra men till slut kom vi fram till en sjö. Mitt i sjön var en liten ö och på den ön låg affären. Det hade lagt sig en liten ishinna på sjön och det var meningen att vi skulle gå på den ishinnan för att ta oss till affären. Jag som i vanliga fall älskar vatten var livrädd för vatten i drömmen.

Anton börjar gå ut på ishinnan. Man var tvungen att gå lät och sakta för att inte hela hinnan skulle spricka. Jag började störtgrina då jag klev ut. Jag kom halvvägs till ön då jag sjunker igenom hinnan. Där ligger jag. Hjälplös. Anton stog och skrattade och tyckte jag var fjantig. Till slut kommer Mathias bort då han tyckte att dte tog sådan lång tid. Tror ni han hjälpte mig upp? Nej, han ställde sig bredvid Anton och skrattade.

Sedan skramlade posten in genom brevinkastet. Jag vaknade med blöta kinder.

Det är så hemskt att drömma dessa drömmar.