Lördag. - 14 november 2009; Min dröm i natt!
God morgon!
Eller vad jag skall skriva. Det har inte varit den bästa natten direkt.. Jag drömmer så konstiga grejer. I natt skulle Mathias och jag gifta oss. Då vi skall gå in i kyrkan kommer fem konstiga människor. Tre tjejer med endast trosor och två gubbar med vita kostymer. De skulle gifta sig så de ville ha våran tid i kyrkan. De fick inte våran tid och det gjorde dem förbannade. En utav tjejerna stog ca 20 m bort och hon slängde armen på mig. Dom var konstiga och gummiaktiga så vi valde att bege oss hemåt igen.
Då följer de efter. Ja, eller de jagar oss. Vi får springa för livet. -Vips- så hade vi springvänliga kläder. Jag sprang med Mathias men *poff* så var han borta. Det sprang någon annan kille med mig. Han var jättekonstig men vem skulle jag annars springa med då ingen annan fanns i närheten?
Vi lyckas komma ifrån dem och jag somnar i ett dike av utmattning. En utav de där konstiga gubbarna som vi träffade utanför kyrkan drog upp mig. -Följ med! Ja, jag var ju själv då den andra killen var borta nu så jag vågade inget annat. Detta var alltså den andra gubbens bror och han har försökt varnat oss för hans bror väldigt länge men vi var tröga vanliga människor, tyckte han, så vi förstog inte.
Väl hemma hos honom dyker alla på mig. Den konstiga killen, Mathias, Mathilda och resten av de som var där. Mathias var jättekonstig och ville åt min nacke. Han hade blivit en av de konstiga. Gubben bad mig att låta Mathias göra vad det nu var det han ville göra. Så jag lät honom. Han tuggade mig i nacken och det kittlades. Nu var det över tänkte dem men då Mathias tuggade mig i nacken blev jag synsk. - Det kommer flera konstiga saker som vill åt oss allihopa!
Ja, det vara bara att springa igen. Mathias kom bort igen. Då jag träffar honom igen så tuggar han mig på ett annat ställe. Vi blir som de senaste konstiga sakerna och jag ser ännu mer saker vi måste springa för etc. Skitjobbigt. Verkar som att twilight och något annat satt sig i huvudet på mig. Asjobbigt! Hjärtat håller ju på och dunkar ur bröstkorgen på mig då jag vaknar då jag drömmer att jag är rädd hela tiden och att jag måste springa.
Hoppas eran natt varit lite bättre än min.
Nej, nu är det dags att klä på sig för jobbet.
Saknar dig! ♥
Det går inte att sova något vidare utan dig..
Eller vad jag skall skriva. Det har inte varit den bästa natten direkt.. Jag drömmer så konstiga grejer. I natt skulle Mathias och jag gifta oss. Då vi skall gå in i kyrkan kommer fem konstiga människor. Tre tjejer med endast trosor och två gubbar med vita kostymer. De skulle gifta sig så de ville ha våran tid i kyrkan. De fick inte våran tid och det gjorde dem förbannade. En utav tjejerna stog ca 20 m bort och hon slängde armen på mig. Dom var konstiga och gummiaktiga så vi valde att bege oss hemåt igen.
Då följer de efter. Ja, eller de jagar oss. Vi får springa för livet. -Vips- så hade vi springvänliga kläder. Jag sprang med Mathias men *poff* så var han borta. Det sprang någon annan kille med mig. Han var jättekonstig men vem skulle jag annars springa med då ingen annan fanns i närheten?
Vi lyckas komma ifrån dem och jag somnar i ett dike av utmattning. En utav de där konstiga gubbarna som vi träffade utanför kyrkan drog upp mig. -Följ med! Ja, jag var ju själv då den andra killen var borta nu så jag vågade inget annat. Detta var alltså den andra gubbens bror och han har försökt varnat oss för hans bror väldigt länge men vi var tröga vanliga människor, tyckte han, så vi förstog inte.
Väl hemma hos honom dyker alla på mig. Den konstiga killen, Mathias, Mathilda och resten av de som var där. Mathias var jättekonstig och ville åt min nacke. Han hade blivit en av de konstiga. Gubben bad mig att låta Mathias göra vad det nu var det han ville göra. Så jag lät honom. Han tuggade mig i nacken och det kittlades. Nu var det över tänkte dem men då Mathias tuggade mig i nacken blev jag synsk. - Det kommer flera konstiga saker som vill åt oss allihopa!
Ja, det vara bara att springa igen. Mathias kom bort igen. Då jag träffar honom igen så tuggar han mig på ett annat ställe. Vi blir som de senaste konstiga sakerna och jag ser ännu mer saker vi måste springa för etc. Skitjobbigt. Verkar som att twilight och något annat satt sig i huvudet på mig. Asjobbigt! Hjärtat håller ju på och dunkar ur bröstkorgen på mig då jag vaknar då jag drömmer att jag är rädd hela tiden och att jag måste springa.
Hoppas eran natt varit lite bättre än min.
Nej, nu är det dags att klä på sig för jobbet.
Saknar dig! ♥
Det går inte att sova något vidare utan dig..
The End,
Johanna
Johanna
Kommentarer
Trackback
