Varför låter jag mig trampas på? Varför tar jag allt? Jag förstår inte ens mig själv..

Hemma från jobbet idag. Min kropp orkar inte mer. Jag har så sjukt ont i magen och mår illa. Kroppen skakar. Jag gråter inte. Det finns inga tårar kvar.

Jag har min kära vän som ställer upp i vått och torrt. Dock har det blivit mycket de senaste dagarna och det känns inte rätt. För att jag har varit dum, får min vän lida. Timmar har spenderats i telefon och på udda ställen där ingen hittar oss. Så mycket tårar som jag fällt de senaste dagarna har jag aldrig fällt förut.

Tänk om personen kunde förstå att, no matter what, så finns jag där. Att jag tycker om personen så mycket att det finns inte. Trots att jag kanske inte borde. Mycket säger emot. Men jag lyssnar inte. Jag vill vara med dig..

Evigt tacksam till dig Kicki att du finns där hur korkad och dum jag än är..