Torsdag. - 21 oktober 2010!
Igår for jag ut till Birsta med Kicki. En mysig och rolig dag. Dock slog magvärken till och den är inte rolig. Som den var igår, så har den inte vart på länge. Pinade dock innan vi for till Granlo och hämtade Mathilda. Kicki skjutsade oss hem till mig.
Våran myskväll startade. Vi kollade på Paradise hotel och Kungarna av Tylösand. Skägg alltså!
Vi hyrde även en film. Killers. Asbra var den mina vänner!
Nu ska jag försöka bita ihop och ta tag i lägenheten. Eller ja, typ diska..
Nu är du blockad! Gör samma sak och se nästa i ögonen. Du verkar inte ha några problem med det ditt äckel.
Johanna
Hej Johanna!
Jag ser att du har tagit bort/blockat mig på facebook och det gör du med all rätt. Jag antar att allting har kommit fram, men ska jag vara ärlig så trodde jag att du vetat allt sedan ni gjorde slut.
Jag ville bara säga att det är okej för dig att hata mig, det skulle jag ha gjort, minst sagt.
Sen ville jag bara klargöra hur det såg ut från min sida, när jag träffade M så hade jag ingen aning om att han hade flickvän. Efter ett tag fick jag reda på det, men han sa att ni höll på att göra slut, att det var dåligt osv, han ljög så jävla mycket så han trodde väl på det själv. HJursomhelst, jag var dum som trodde på det, och de hatar jag mig själv för. När jag sedan förstod att han inte skulle göra slut så ställde jag ett ultimatum, att han vaer tvungen att välja, och han valde dig. Från den stunden har jag aldrig rört honom, och det är långt efter det som du började jobba på samma jobb som mig och som jag "lärde känna" dig, eller alltså ja jag känner inte dig men jag fick veta vad du var för person. Det var vid den här tiden som min ångest slog till på riktigt, jag mådde så fruktansvärt dåligt och var borta från jobbet pga detta, jag pratade med min mamma och höll verkligen på att bryta ihop helt ett tag där. Jag rådfrågade alla jag kände, för jag VILLE berätta, jag ville så gärna, men alla nekade mig och sa att jag inte hade något med erat förhållande att göra. Så jag lät bli, och det ångrar jag än idag.
När det sedan tog slut mellan er så trodde jag att du äntligen fått veta, och jag kände en lättnad.
Jag hatar otrohet, och jag skäms över mitt eget beteende, jag hatar otrohet mest för att det tar bort rätten att få VÄLJA för den drabbade personen. Att välja om man vill fortsätta eller inte, men du fick inte det valet, och det är verkligen det värsta med det hela.
Jag skriver inte för att jag vill att du ska förlåta mig, för det hade nog inte jag klarat av att göra om det var jag som var i din sits. Jag ville bara förklara, och verkligen be om ursäkt. Jag önskar att jag hade tagit mitt ansvar och berättat på engång, det tycker iaf JAG är det enda rätta.
Jag hoppas innerligt att du får ett fortsatt fantastiskt liv Johanna, att du inte låter människor som han och mig påverka dig alltför mycket, utan att du pga detta kan resa dig och gå vidare som en ännu starkare människa. Du har inte gjort något fel, det är alla runt omkring som vetat, det är vi som är fega.
Som sagt, jag hoppas verkligen att du får det underbart! OCh kom ihåg, det är i motgångar som draken lyfter, och kan flyga.
