Kan inte allt stanna upp för ett tag. Jag orkar inte att allt händer samtidigt. Låt mig andas emellan.

Nähe, nej men då kör vi då. Fortsätt ske. Fortsätt säg saker jag inte vill höra. Fortsätt göra massa saker jag aldrig i mitt liv kommer förstå mig på. Jag orkar snart inte bry mig. Den här gången menar jag allt. Allt händer och sker hela tiden och snart tänker jag inte bry mig om någonting överhuvudtaget. Vad är vitsen när man ändå sänks till botten om och om igen?

Okej, jag kommer fortsätta bry mig. För jag att jag inte kan sluta bry mig. Hur ska jag kunna sluta med det?
Hur som helst är jag så grymt less på allt detta nu.