Ringde nyss min högt älskade pojkvän/fästman/sambo (vet inte vad jag ska kalla honom då han är allt det där). Ibland känner jag bara att jag behöver höra hans röst. Jag blir så stark av att prata med honom. det spelar ingen roll hur svag och nere jag är, han gör alltid så att jag mår bättre.

Just nu blev jag dels överlycklig över att jag pratat med honom. Dels också för att vi ska mysa på med utemat. Håller vädret i sig blir det på uteservering. Dock ploppar fler frågor upp. Vad ska vi äta och vart? Det lär ju lösa sig sedan men fick som uppdrag att fundera ut vart jag vill äta. Jag hatar de uppdragen för jag hatar att bestämma men i slutändan bestämmer jag ändå.

Mathias och jag smågnabbar alltid lite över vad vi ska äta. För honom spelar det ingen roll och jag vill inte bestämma. Mathias ger förslag och inget duger. Efter många om och men kommer det fram vad jag vill äta, som jag vetat hela tiden men inte nämnt det just för den enkla anledningen att jag verkligen hatar att bestämma. Undrar hur det blir idag.

Nu har det vart lugnt på jobbet i flera dagar. Det kommer in snabba och rätt få samtal nu. Peppar peppar.. Det måste vara vädret eller att de flesta är utomlands. Rätt skönt men jag har kollat igenom varenda tänkbara sida på internet och nu finns det inga kvar. Tur att jag har bloggen som kan hjälpa mig att bedriva lite tid. Good blog!